Hoppa till huvudinnehåll

Varför är det så svårt att hitta den information jag behöver? Tankar om paradoxer, infodemier och informationskompetens

Gunilla Widén

Professor i informationsvetenskap,

Åbo Akademi

Kuvaus

Unga är ofta mycket skickliga på att hantera tekniska appar och de konsumerar smidigt olika digitala medier. Detta skapar många möjligheter att tillgodose olika informationsbehov, samtidigt som unga är lyhörda för attityder, sociala normer och olika känslomässiga tillstånd, vilket påverkar deras förmåga att bedöma en informationskällas pålitlighet.

Brödtext

Det uppstår lätt en paradox då vi dels har tillgång till hur mycket information som helst och borde kunna göra välinformerade berslut. Samtidigt är det svårt att skapa sig en helhetsbild på grund av all fel- och desinformation som cirkulerar i olika medier. Detta i sin tur kan leda till ångest och trötthet och vi utvecklar olika typer av hanteringsstrategier, såsom filtrering, icke-sökande och till och med att undvika information. Detta kan orsaka motsatsen till informationsöverflöd, nämligen informationsfattigdom, om vi inte hanterar denna situation på ett bra sätt. Eftersom vi har en komplicerad relation till information, behövs det mera forskning samt ett ökat samarbete mellan teori och praktik för att kunna utveckla ännu bättre stöd för en ökad media- och informationskompetens.

 

Infodemi 

Covid-19 pandemin är ett konkret exempel på informationssamhällets paradox. Vi har sett hur snabbt motstridig information kan få en omfattande spridning som skapar både informationsöverflöd och brist på pålitlig information på en och samma gång. Detta fenomen kallas också för en infodemi och hälsomyndigheter och regeringar har arbetat mycket med att motverka denna. Våren 2020 samlade ämnet Informationsvetenskap vid Åbo Akademi in erfarenheter om hur man upplevde Covid-19 pandemin, informationens mängd och vilka känslor detta utlöste. Av de 265 personer som svarade på enkäten var 49 i åldern 18-29 år. Deras svar sammanfattas här:  

Känslor: De flesta upplevde att det fanns för mycket information som ledde till att de kände ångest, frustration, isolering och förvirring. Samtidigt upplevde en del av dem också positiva känslor, det var bra att det fanns mycket information, eftersom informationsbehovet också var stort. Många upplevde en kombination av alla dessa känslor och  infodemin bidrog till att skapa en skrämmande och ganska svårhanterlig informationsmiljö på grund av att informationen hela tiden förändrades, det fanns mycket felinformation, motstridiga budskap och falska nyheter bidrog ytterligare till osäkerhet och förvirring. 

Strategier: Det fanns en tydlig önskan att hitta korrekt information om pandemin för att känna sig säker och kunna hålla sig frisk. Många sökte sig ständigt till olika informationskällor i hopp om att hitta svar eller användbar information. Dessutom tycktes strävan att hitta korrekt hälsoinformation nå nivåer av beroende för vissa av dem som svarade på enkäten. Andra strategier för att hantera infodemin var att begränsa sin informationskonsumtion, vara selektiv och att aktivt undvika information. Dessa hanteringsstrategier kan göra det möjligt för ungdomar att ha bättre kontroll över sitt emotionella och fysiska välbefinnande. 

Media- och myndighetsinformation: Många var oroliga över medias negativa och sensationella nyhetsbevakning av Covid-19 krisen. Däremot var de ganska nöjda med den finska regeringens strategi, deras ledarskap och med de omedelbara åtgärder som olika statliga myndigheter vidtagit för att bekämpa pandemin. 

 

Vad kan vi göra för att ännu bättre stöda unga mitt i infodemin och den paradoxala informationsmiljön?  

Föräldrar, lärare och ungdomsarbetare är viktiga för ungdomar då de hjälper dem att navigera rätt i det digitala landskapet. Samtidigt är det viktigt att lära unga att själva hantera informationssamhällets paradoxer, eftersom kritiskt tänkande medborgare är den bästa garantin för ett motståndskraftigt samhälle. Det talas mycket om media- och informationkompetens, som handlar om förmågan att kritiskt granska, konsumera och producera innehåll, att använda den etiskt och riktigt för att lösa problem, samt skapa kunskap och fatta beslut. 

Vad är informationskompetens? 1. Indentifiera informationsbehov 2. Väljä källa och hitta information 3. Evaluera, kritiskt granska 4. Använda, utnyttja informationen 5. Presentera, ta etiska och juridiska aspekter i beaktande.

Media- och informationskompetens ingår numera i grundskolans läroplan, det finns viktiga initiativ och strategier såsom Läsrörelsen/Lukuliike som ger stöd för ungdomars läskunnighet, Undervisningsministeriets nya mediestrategi och förstås kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete, för att nämna några. Det är en positiv utveckling att media- och informationskompetens lyfts fram på många områden, men vi saknar fortfarande en tvärvetenskaplig förståelse och ett tillräckligt gränsöverskridande samarbete mellan olika aktörer som arbetar med ungas informationskompetens. En konkret utmaning är att vi inte har bra mätare för att kunna säga hur det står till med vår informationskompetens. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning inom området, särskilt när det gäller att förstå hur informationskompetens fungerar i vardagen och hur den konkret kan vara en stödmekanism i ungdomarnas paradoxala informationslandskap.

Vi behöver bli ännu bättre på att förena teori och praktik och på så sätt utvidga förståelsen för media- och informationskompetens. Vår studie om Covid-19 pandemin och hur unga upplevde infodemin, visar hur komplex relation vi har till information och att vi inte enbart kan tala om informationskompetens så som den oftast definieras. Det handlar också om att hantera känslor, att förstå information som ett mera nyanserat begrepp, inte bara som antingen rätt eller fel. Och att vi behöver många olika sätt och strategier för att bemästra det komplexa informationslandskapet. Trots att det redan görs mycket för att utveckla våra informationsfärdigheter, finns det mycket kvar att göra. Särskilt som informationsmiljön hela tiden utvecklas i snabb takt.  

Vid ämnet informationsvetenskap vid Åbo Akademi är vi glada över att få vara med och bidra till att utveckla förståelsen för media- och informationskompetens och även till att utveckla praktiska verktyg för att stärka densamma. Nedan ett urval relevanta artiklar och rapporter publicerade vid Informationsvetenskap Åbo Akademi, samt exempel på samarbetsprojekt där teori och praktik framgångsrikt förenats. 

 

Ett urval artiklar och rapporter om den komplexa informationsmiljön, unga och informationskompetens:

Eriksson-Backa, K. (2020). Views on Covid-19 information: preliminary results of free association in an online survey. Informaatiotutkimus, 39(2-3), 54-59.  

Karim, M. & Widén, G. (2018). Future youth information and counselling: building on information needs and trends. In collaboration with European Youth Information and Counselling Agency (ERYICA).  

Karim, M. & Widén, G. (2018). Manual for foresight in youth information. Creativitas. 

Karim, M., Nikou, S. & Widén, G. (forthcoming). The role of youths’ perceived information literacy in their assessment of youth information and counselling services. Information Research: An Electronic Journal. 

Karim, M., Widén, G. & Heinström, J. (2019). Influence of demographics and information literacy self-efficacy on information avoidance propensity among youth. Information Research, 24(4).

Ojaranta, A., Ahmadinia, H. & Eskola, E-L (2020). Preliminary investigation of individuals as information sources among two language minorities during COVID-19 pandemic in Finland. Informaatiotutkimus, 39(2-3), 116-120.  

Ruokolainen, H. & Widén, G. (2020). Conceptualising misinformation in the context of asylum seekers. Information Processing and Management, 57 (3). 

Widén, G. (2019). Informationskompetens: En av de viktigaste färdigheterna i vår digitaliserade värld. Sphinx: Årsbok-Vuosikirja-Yearbook 2018-2019. (pp. 79-88). Helsingfors: Societas Scientiarum Fennica. 

Widén, G. and Karim, M. (2018). The challenge of digital divide and diversity in future youth information work. In: Hongxiu, L. Et al. (Eds.), Proceedings of the Seventh Conference on Well-Being In the Information Society: Fighting Inequalities, Turku: TUCS. (TUCS Lecture Notes; 28). Pp. 91-95.

Widén, G., Lindström, J., Brännback, M., Huvila, I. & Nyström, A-G. (2015). Mixed emotions in active social media use – fun and convenient or Shameful and Embarrassing. iConference 24-27.3.2015, Newport Beach, California. 

Jaa artikkeli

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om alla våra tjänster, evenemang, utbildning och projekt.

Prenumerera nyhetsbrev!